Rival sira ne'ebé sempre kontra agora hakruik hamutuk – tanba sa?
Iha mundu teknolojia, ema barak hatene katak lider AI hanesan OpenAI, Google, no Microsoft dala barak la konkorda kona-ba regulamentu. Maibe agora sira hakruik hamutuk iha asuntu ida ne'ebé importante liu: prevene ema uza AI atu kria bioweapons. Hau (hau) haree katak ne'e momentu históricu. Lider sira haruka katak sira nia teknolojia bele uza tiha husi ema aat atu halo ataka biolojia, no sira husu Kongresu atu halo asaun agora.
Tanba sa sira la hein tan? Dados foun hatudu katak risku AI nian ba seguransa biolojia aumenta lalais. Hanesan relatóriu ida husi Bulletin of the Atomic Scientists nota, AI bele ajuda ema kria vírus foun ka modifika patogéniku ho maneira ne'ebé fasil liu. Hau (hau) hanoin katak situasaun ne'e hanesan alarme ba ita hotu.
Saida mak lider AI sira hakarak?
Iha karta abertu ba Kongresu, lider AI sira husu atu harii lei ne'ebé limita produsaun bioweapons ho ajuda AI. Sira foti tiha ezemplu konkretu: sistema AI bele uza atu desenha proteïna tóxika ka sequência genética ne'ebé perigozu. Maibe sira mos hakarak proteje inovasaun iha área saúde. Hanesan Google nia CEO sulu katak, “Ita presiza balansu entre progresu sientífiku no seguransa.”
Hau (hau) observa katak karta ne'e asina tiha husi ema boot hanesan Sam Altman husi OpenAI no Demis Hassabis husi DeepMind. Sira dala barak la hanesan iha polítika, maibe agora sira konkorda katak Kongresu tenki halo asaun agora. Tanba ne'e, ita (ita) tenki seriu kona-ba ameasa ne'e.
Realidade brutal: AI bele halo bioweapons foun iha minutu?
Peskiza foun hatudu katak AI modelo hanesan GPT-4 bele ajuda ema atu planeia ataka biolojia ho informasaun ne'ebé detalhadu. Maibe ne'e la signifika katak AI bele kria bioweapons mesak. Hau (hau) esplika: AI hanesan ferramenta ida, maibe ema ne'ebé uza mak responsavel. Tanba ne'e, regulamentu tenki foka ba uza aat, la'ós ba teknolojia rasik.
Iha artigu anterior, hau (hau) koalia kona-ba oinsá regulamentu AI nian bele muda tiha futuru seguransa biolojia. Agora lider sira husu ajuda husi Kongresu atu implementa medida ne'ebé efetivu. Hau (hau) haree katak ne'e pasu ida iha dalan ne'ebé loos.
Tanba sa Kongresu tenki halo asaun agora?
Dados hatudu katak 70% peskizador AI iha tempu ne'ebé preokupa ho risku bioweapons. Maibe Kongresu sei hela hein. Ita (ita) bele husu: tanba sa sira la halo asaun? Iha razaun polítiku, maibe mos iha presaun husi indústria atu la limita inovasaun. Hau (hau) hanoin katak ne'e sala. Ema barak hanoin katak bioweapons AI la'ós ameasa real, maibe dados kontradiz ne'e.
Hau (hau) mos notas katak iha artigu anterior, hau (hau) hatudu oinsá AI bele ajuda proteje ita husi bioweapons. Maibe agora lider sira preokupa liu kona-ba risku. Ne'e hanesan dualidade: AI bele salva vida, maibe mos bele destrói.
Oinsá ita bele prepara?
Primeiru, ita tenki komprende katak regulamentu ne'ebé forte la'ós atu hamate inovasaun, maibe atu proteje inovasaun ne'ebé seguru. Lider AI sira konkorda ho ne'e. Sira mos sujere katak governu tenki investe iha sistema deteksaun ba bioweapons AI.
Segundu, ita (ita) hanesan ema komun bele apoia iniciativa sira ne'ebé promove transparénsia iha peskiza AI. Hanesan, ita bele lee artigu kona-ba rai seguransa biolojia atu komprende liu tan.
Ikus liu, ita tenki halo presaun ba lider polítiku atu halo asaun agora. Tanba hein liu, risku aumenta. Hau (hau) fiar katak ho kolaborasaun entre indústria, governu, no sosiál sivil, ita bele prevene katástrofe.
Konklusaun: Rival sira hakruik, maibe ita hotu tenki hakruik mos
Hau (hau) hakarak koalia ba ita: situasaun ne'e la'ós problema husi ema seluk de'it. AI nia kapasidade atu kria bioweapons afeta ita hotu. Lider AI sira, ne'ebé dala barak la konkorda, agora konkorda katak Kongresu tenki halo asaun. Hau (hau) husu ba ita: ita mos bele konkorda atu apoia regulamentu ne'ebé intelijente? Tanba futuru seguransa global depende ba desizaun agora.
Fonte: The Verge, Wikipedia: Bioweapon.